Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
— utmärker sig i hög grad för sin opartiskhet. Han förstår att
göra rättvisa åt Earl Johans framstående egenskaper och döljer icke
bristerna i hans karakter och begåfning, det fantastiska, skrytsamma,
oberäkneliga, sväfvande i hans personliga uppträdande. Han
bedömer mycket sansadt hans handlingssätt 1813 och framhåller alla
svårigheterna i hans ställning. Till och med i fråga om hans
uppträdande mot Napoleon, öfver hvilket fransmännen eljest ej kunna
yttra sig nog strängt, uttalar han sig ganska bofsamt. Hans mening,
att Karl Johan aldrig gjorde rätt klar för sig innebörden af
eftergifterna mot Norge, har ju mycket som talar för sig. Naturligtvis
kommer hr Schefer äfven in på den svenske kronprinsens planer
att förvärfva den franska kronan och bedömer dem strängt, men
icke med den föraktfulla förbittring, som man eljest möter i franska
arbeten. Tvetydigheten och falskheten i hans spel döljer han
visserligen icke, men han nöjer sig i öfrigt att belt lugnt utveckla alla
omständigheter, som gjorde det omöjligt att lyckas i denna plan, i
hvilken kronprinsen visade »en äfven hos honom oväntad brist på
politisk takt», liksom en sällsam missuppfattning af situationen.
Hans betydande roll i koalitionen berodde i främsta rummet på
hans ställning som laglig svensk tronföljare; i sina privata franska
planer var han endast en »simple aventurier, homme de talent, sans
doute, mais sans aïeux, sans trésor, sans armée, bref sans moyens
d’action». Dock, tillägger författaren, höll han Sverige omsorgsfullt
på sidan af sina »machinations louches» och komprometterade icke
sitt nya fädernesland, hvarom också hans mottagande i Sverige 1814
vittnade. Och hvad hans verk i dess helhet angår under dessa år,
slutar förf. med följande omdöme: »Des Français, songeant à la
manière dont elle fut accomplie, peuvent estimer qu’elle froisse leurs
sentiments les plus respectables; les Suédois, eux, ne doivent avoir
pour Charles-Jean diplomate que de la reconnaissance et de
l’admiration.»
— Af Bidrag till Finlands historia, utgifven af Finlands
statsarkiv genom R. Hausen, har andra delens senare häfte
utkommit. Det innehåller: Rannsakningar och domar rörande
trolldomsväsendet på Åland 1666—1678 (slutet); Register på klagomål
emot fogden på Åland Torsten Henriksson (Gustaf Vasas tid); Rulla
på adelsfanan i Finland 1639; Stater för Finland af åren 1639,
1640 och 1646; Rådslag 1639 om behöfligheten af en
generalguvernör för Finland m. m., samt register till andra bandet.
— Professor Gustaf Storm i Kristiania förbereder till
utgifning Regesta diplomatica Norvegiæ eller en kronologisk
förteckning öfver bref angående Norge, norskar och den norska
kyrkoprovinsen. Första häftet, som går till 1265, lär nyligea ha
utkommit.
— Ett nytt sällskap med historiska syftemål har bildat sig i
Danmark under benämningen Ostifternes historisk-topograßske stl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
