Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
CARL M. KJELLBERG}
mer, t. ex. konungabalken genom: »II balker». Skrifvaren
använder mer sällan förkortningar; men däremot rikligt
bokstafsförbindningar, som bestå däri, att bokstäfver med
böjda staplar, t. ex. b och a, sammanskrifvas med hvarandra.
Detta är mycket vanligt i s. k. gotisk skrift, hvarom
paleografen, prof. Wilhelm Meyer i Göttingen nyligen skrifvit
en intressant afhandling.1 Dessa s. k.
bokstafsförbindningar hafva en viss paleografisk betydelse; ty genom dem och
förkortningarna är man i vissa fall i stånd att afgöra,
huruvida skrifvaren haft för sig en och samma »Yorlage»,
som tyskarne kalla det, eller flera dylika. Vidare kanna
de lämna bidrag till bestämmandet af en pikturs ålder.
Hvad beträffar föreliggande handskrifts ålder, så har
Schlyter först satt den till »kort efter år 1335»,2 tydligen
på den grund, att den omtalar, det Magnus Eriksson nämnda
år red sin Eriksgata. Sedermera anser han den skrifven i
»slutet af 1330- eller början af 1340-talet»,3 hvilket torde
visa, att S. ej känt sig fullt säker i fråga om dess ålder
Tengberg4 vill framflytta dess ålder och säger, att själfva
handskriften visar märkliga tecken i afseende å sin ålder r
språket, ehuru vårdadt, är i flera fall (t. ex. afslipande af
böjningsändelser, ch för k) öfverraskande ungt. Han synes
ej vara emot att sätta den till 1400-talet, i synnerhet
därför att Åbo stift säges hafva 2 lagmansdömen. Detta sista
påstående har slutligen prof. A. Kock,6 som senast tagit
handskriften i betraktande, förklarat vara omöjligt på grund
af handskriftens språk- och skriftformer; användandet af
ändelsevokalerna u—o, i—e, som förekomma i handskriften,
skulle efter 1435 vara utan exempel, hvartill kommer, att
8 ytterst ofta och J) stundom användas. Dessutom anser
K. pikturen tyda på högre ålder. Slutligen instämmer han
med Schlyter i att sätta handskriften till »ej långt efter
år 1335». De 2 lagmansdömena i Åbo stift skulle vara en
felskrifning.
Jag har noga undersökt handskriftens piktur, jämfört
den med de laghandskrifter med gotisk s. k. bokskrift
1 Die Buchstaben-verbindungen der sogenannten gothischen
Schrift-Berlin 1897. 4:o.
s Jurid. afh. I, sid. 6. SML, sid. VI. not. 10.
3 HELL, sid. LXII.
4 Ofvan anf. a. sid. 65.
5 Studier öfver fornsvensk ljudlära II. Lund 1886. Sid. 317—18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
