Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL RELIGUOHSBRIHBTSFRÅQANß HISTORIA 1778—79 331
oförmånligt faktum att anteckna,1 och hvarje insinuation om
egennyttiga bevekelsegrunder hos honom kan därför lugnt tillbakavisas.
För öfrigt vilja icke heller alla Strickers korrespondenter bedöma
Chydenius lika ogynnsamt, som de tre göra, hvilka vi ofvan lärt
känna. Sålunda skrifver den bekante Amerika-prästen Isr. Acrelius,
då prost och kyrkoherde i Fellingsbro, i bref från denna ort den
19 mars 1779: »—–Nu till en Chydenius, den skrifklådige,
så har den velat excellera med sin hyperboliska Styl, på hvad
ämne han faller, altid görandes mer eller mindre af et ting, än det
kan bära: Mer af tjänstehjons saken och mindre af Religions
friheten.» Och medan Rogberg som motiv för Bäckerströms
handlingssätt alldeles öppet angifver det, hvarom de ofvan anförda
korrespondenterna insinuerat, bedömer ban, såsom vi strax skola få se,
Chy-denii ifver för religionsfriheten annorlunda. — Huru ställer sig nu
saken beträffande Bäckerström?
En kritisk sammanställning af vissa fakta tycktes mig senast
berättiga till antagandet, att Bäckerström inlämnat sitt memorial
efter indirekt uppmaning från Gustaf III:s sida, för att påskynda
den af Chydenius väckta frågans afgörande. Detta antagande vinner
något i styrka genom följande utdrag ur ett Rogbergs bref:a
»Hvarföre Riksdags arbetet var ledsamt, kan jag ei anförtro pennan nu.
Tiden torde thet bättre visa. Här skulle et nytt reg[erings]sätt
stadgas, svårt hitta på medelvägen, tå man ei altid fick tala efter
öfvertygelse. Beckerström skref vist för sidenhatten, som ändock
torde bli oviss. Chydenius tror jag ville mer videri, än hans
stånd borde tåla. Bägge hade i Ståndet nog chicaner.i Men å andra
sidan talar mot detta antagande hvad en viss herr P. Mauvert®
(tecknar sig P. M.) den 28 Januari 1779 skrifver från Kalmar, i
hvars närhet Ljungby, Bäckerströms pastorat, ligger:
»Stånden beviljat fri Religions öfning. Biskopparae, som varit
mot Beckerström och ej ville at Ståndet skalle deltaga i saken
emellan honom och Rap[pe] rörande kyrkans våldsamma öpnande,
till undersökning med allmogen och Bränvijnspannornas upgifvande,4
vore emot denna Religions utöfning, och ingen vågade af prästerne
yttra sig deremot, fast de voro för Konungens tanka, men
Beckerström skal hafva utj et dr&peligit memorial, som lian lemnat till
Årke Biskopen, förklarat nyttan af denna frihet, då von Troil, Fant
1 Jfr Hist. Tidskrift, 1898, s. 57.
9 Brefvet är odateradt men har enligt anteckning kommit Stricker
till handa den IG februari 1779.
8 Om denne korrespondents samhällsställning har jag ej lyckats
erhålla några uppgifter.
4 Åsyftas en tviBt mellan Bäckerström och landshöfdingen i Kalmar,
frih. Carl Rappe, hvilken tvist af den åldrige prosten i Ålem Anders
Sve-billua utförligt relateras i bref till Stricker af M/io 1778 och äfven af andra
korrespondenter flerstädes omnämnes. Rappe hade emot Bäckerströms vilja
trängt in i Ljungby kyrka för att hålla sin stämma med allmogen, och B.
hade häröfver klagat hos konsistorium, som skriftväxlat i saken, utan
något resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
