Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL RELIÖI0NSFRIHETSFR.&GAN8 HISTORIA 1778—79 337
eller Fanten» till biskop i Linköping.1 — Att Waller som förmåga
stod vida öfver Bäckerström behöfver väl knappast tilläggas.
I sin berättelse om Wallers audiens hos konungen nämner
Ve-stén, att Gustaf III frågat Waller efter prästerskapets tanke om
religionsfriheten. Vi skola jämväl uppställa samma fråga: hvilken var
opinionen bland prästerskapet i detta, afseende?
Det är ett bekant faktum, och har äfven ur de brefutdrag jag
meddelat tydligt framgått, att prästerskapet öfver hufvud med stort
missnöje mottog reformen. Till och med Vestén, som dock uttalar
sig så varsamt som möjligt, säger i ett bref af den 25 maj 1779:
»Effecten af vår beviljade fria Religions öfning har ännu intet varit
så särdeles lycklig, att inlåcka Rike utrikes familler.» I det
allmänna veropet blanda sig dock några lugnande stämmor. Collin i
Växiö skrifver den 6 februari 1779, således kort efter riksdagens
afslutande: »Denna religions frihet biir dock så rinskränckt, at hon
föga synes kunna skada. De främmande få aldrig nyttja
tryckfriheten, och aldrig komma til några Ämbeten.» Och Acrelius skrifver
den 19 mars, åberopande sin utländska erfarenhet: »Ändock jag
måste admirera Utdraget af Pr. St. Frotoc. om tolerancen, ser hvar
och en, som känner den saken i utrikes orter, at Catholiquer ej
äro farligare än at upbudas till stränga lagar: deras Laici gå icke
in i Controverser, icke hafvande bruk af Bibelen, följande Fidem
Carbonariam: deras Jesuiter uträtta ej mycket här: Lycka till
sådana innevånare i Carlshamn,8 de lärer ej komma för fete dit, om
så skulle ske. Celsius auctor till Memorialet, hvarpå Utdraget
var stäldt emot Chydenius, hade bordt i detta och några andra
omständigheter nyttja andras samråd, eljest mästerl.»
Den upprörda stämningen bland prästerskapet höll länge i sig.
Man kan se detta bland annat däraf, att hvarken Chydenius eller
Waller återvaldes till riksdagsmän vare sig vid 1786 eller 1789 års
riksdagar (Bäckerström hade aflidit redan i januari 1786). Till
1792 års riksdag valdes Chydenius, men Waller fick vänta till 1800,
innan hans riksdagsmandat förnyades.
Huru man på visst båll bedömde 1778—79 års riksdag i
allmänhet visar följande smädeepigram, som under benämningen »sagan»
1 Bref till Schröderheim från Aachen so/7 1780. — Schröderheim fann
dock "Waller mindre lämplig. »För Wallers hjerta har jag mycket förlorat
förtroendet», skrifver han till svar 3/s 1780, »sedan han i höstas så otidigt
anklagade Benzelius. Uti hufvudstadens och politikens sköte, bland ett
gräligt [Tegnérs läsart »gräsligt» är visst oriktig; jfr Geijer,
Gustavianska papperen, II, 210: »grälaktigt»] borgerskap tror jag honom äfven så
litet skicklig, som jag tror honom blifva det på en biskopsstol, skild från
magnater och conferenser. Han synes icke hafva att klaga, om han skulle
afbida Benzelius i Strengnäs, under hvars stift han hörer.»
Schröderheim, Skrifter, utg. af E. Tegnér, sb. 185 o. 187. — Hvilken anklagelse
emot biskop Benzelius här åsyftas, är mig icke bekant. Stod denna
måhända i sammanhang med den af Vestén omnämnda audiensen på Gripsholm,
samma höst 1779?
1 StrickerB församling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
