Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
ÖFVERSIKT!®. OCH GRANSKNINGAR
af Hansans åt så många skilda håll syftande politik under detta
skede. Stödd på dessa urkundsamlingar har förf., om ock ej i
hufvudsak ändrat resultaten i föregående undersökningar (t. ex.
Styffes och Erslevs), likväl ställt en del frågor i betydligt klarare
belysning och framför allt varit i tillfälle att på nya grunder fastslå
och understryka en äldre uppfattning. Särskildt anmärkningsvärdt
är hans betonande af det besvärliga beroende af den inre
ställningen i Nordtyskland, under hvilket den hanseatiska politiken hade
att arbeta. Städerna hade en black om foten uti sitt underordnade
förhållande till furstarne, i Lüneburgerstriderna och andra nordtyska
fejder; sist och ej minst verkade klass- och författningsoroligheterna
inom städerna hämmande på deras fria handlande och sträfvande.
Liksom i ett föregående arbete1 har förf. egnat en beaktansvärd
uppmärksamhet åt denna sida af Hansans historia och visat, huru
mycket i dess förhållanden till utomhanseatiska makter får sin rätta
förklaring först i belysning af händelser inom dess eget bemgebiet.
Det visserligen ej allt för stora materialet har förf. vetat på
ett skickligt och vetenskapligt metodiskt sätt att sofra och ordna.
Hans kritik, på samma gång mogen och vaken, går till
primärkällorna och egnar dem en ofta skarpsynt uppmärksamhet äfven i
punkter, där dessa redan synts ha lemnat sitt Bistå bidrag till
frågornas utforskande. Jag vill belysa detta med ett exempel. S.
65 behandlar förf. frågan om Margaretas hansepolitik, sådan den
kom till synes på hansedagen i Lubeck i juli 1386. Städerna
begärde skadeersättning af Danmark för sjöröfveriet på hvilken
framställning Margareta lät svara, att de egde att välja mellan å ena
sidan att uppgifva sina anspråk mot erhållande af en »nådebevisning»
af konung Olof, drottningen och deras råd och å andra sidan att få
tvisten afgjord af en skiljedomstol, bestående af furstar och herrar.2
Förf. har, som det vill synas, fullt riktigt visat, att med denna
»nådebevisning» (gunst und vordernisse) ej kan åsyftas annat än
bibehållandet af de norska privilegierna. Först genom att ställa
städerna i valet mellan dessa två alternativ har Margareta kunnat
gifva verkligt eftertryck åt tillbakavisandet af de hanseatiska
ersättningsanspråken. Detta synes vara det rätta förståendet af
anförda ställe i Hanserecesserna,3 och så fattadt belyser det också rätt
tydligt ej mindre hennes politiska sträfvande för tillfället än hennes
diplomatiska metod öfver hufvud. Drottningens resoluta uppträdande
mot städerna i deras för tillfället ganska svåra ställning är
karakteristisk för hennes påpassliga politik.
I fråga om förf:s användning af moderna bearbetningar tillåter
jag mig att påpeka ett förbiseende, hvartill han enligt min tanke
1 Die Kölnerkonföderation und die schonischen Pfandschaften. Leipzig
1894.
s Die Recesse der Hansetage II u:r 325.
3 Er si ev (Dronning Margrethe s. 120) synes fatta orden > gunst und
vordernisse» helt allmänt som uttryck för kon. Olofs och Margaretas
bevågenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
