Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
ÖFVERSIKT!®. OCH GRANSKNINGAR
och hertigdömet Preussen, i hvilket syfte man å ena sidan erbjöd
polackarne att anskaffa trupper, hvilka — dock fortfarande under
kurfurstens kommando — skullé besätta de fasta platserna vid Netze,
medan å andra sidan agenten i Stockholm fick befallning att
framställa en eventuell dylik operation såsom en nödvändig defensiv
åtgärd gentemot polska sidan. Underhandlingarna blefvo emellertid
resultatslösa, lika väl som Waldecks försök att vinna Mazarin för
samverkan med Brandenburg i och för eröfringar vid Rhen
och Maas.
Af de svensk-brandenburgska underhandlingarna i Stettin,
sommaren 1655, lämnar H. en framställning, som i vissa punkter
afviker från de vanliga, men som svårligen kan vara riktig. Han
anser kurfurstens memorial af d. 22 juli (g. st.) med dess höga
fordringar beteckna ett verkligt omslag i jämförelse med hans
instruktioner af d. 4 s. m. och menar, att denna Brandenburgs
hållning varit en af hufvudorsakerna till, att svenskarne med Karl
Gustafs ankomst höjde sina anspråk och framställde krafvet på Pillau
och Memel, medan i själfva verket det memorial af Karl Gustaf, där
denna fordran uppställes, är dateradt den 21 juli,1 alltså tidigare
än kurfurstens. H. anser vidare, att en öfverenskommelse fortfarande
skulle varit möjlig, men att den omintetgjordesv genom afslutandet
af alliansen mellan Brandenburg och Nederländerna. Sammanhanget
kan emellertid icke hafva varit detta, då ju kurfursten definitivt
afbröt underhandlingarna i Stettin d. 27 juli (fortfarande g. st.) —•
samma dag som Weimann i Haag afslöt förbundet med
Generalstaterna, till på köpet utan den förres vetskap; denne hade t. o. m. i
en skrifvelse af d. 24 juli påbjudit uppskof, hvilken befallning
emellertid kom för sent.
H. redogör därefter för Brandenburgs fortsatta underhandlingar
med Sverige, alliansförbindelsen med polska Preussen, hvarvid han
särskildt betonar kurfurstens anbud att ockupera de preussiska fasta
platserna, förhållandet till Nederländerna efter alliansens afslutande,
de resultatslösa förhandlingarna med Frankrike, kejsaren och
Ryssland samt slutligen efter det svenska segertåget i Polen det
svensk-brandenburgska fördraget i Königsberg af d. ’/" jan- 1656.
För Brandenburg uppställde sig nu frågan, mot hvem det skulle
använda sin armé. Alternativen voro: mot Polen eller mot Jülich,
och i öfverensstämmelse därmed hafva underhandlingarna med Sverige
och Frankrike pågått under första delen af 1656. Beträffande de
senare polemiserar H. mot Droysens uppfattning, enligt hvilken
Brandenburg skulle intagit en ganska passiv hållning, och förfäktar med
stor bestämdhet, att dess planer mot pfalzgrefven af Neuburg varit
af afgjordt agressiv karaktär. Anmärkas må, att ej häller de tyska
forskarne äro eniga i denna fråga, Erdmannsdörffer 2 har en upp-
1 Datum hos Ellen Fries, Erik Oxenstierna, sid. 235. Haumant har icke
begagnat detta arbete, och Carlson meddelar ej datum.
s Deutsche Geschichte 1648-1740. I. (Berlin 1892), sid. 243, 246.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
