Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KR. ERSLEV, VALDEMARERNES STORHETSTID.
79
Valdemarernes storhetstid. Studier og oinrids af Kb. Ersuev.
(8) + 312 sid. Köbenhavn, J. Erslev, 1898.
I den Btora under utgifning varande illustrerade danska
historien har professor Erslev öfvertagit andra delen eller den senare
medeltiden mellan åren 1241 och 1481. För det första århundradet
flyta emellertid källorna ytterst sparsamt. Han har känt behofvet
att för sig göra klart tillståndet före den tidpunkt, med hvilken han
skall börja, och af den anledningen ha ifrågavarande studier tillkommit.
Själfva Valdemarernas tid skall prof. Steenstrup behandla, och det
egendomliga inträffar sålunda, att fortsättaren ägnar sina
detaljstudier åt ett tidsskede, som en annan person skall skildra: ett
förhållande, som har sin förklaring i själfva arten af dylika
samarbets-verk. Det blir intressant att se, i hvad mån Steenstrups
sammanfattande framställning kommer att afvika från Erslevs grundläggande
studier.
Danmark äger för ifrågavarande tidskede två källor, till hvilka
vi för samma tid icke äga någon motsvarighet i Sverige: kung
Valdemars jordebok och Saxos berättelser. Med hjälp af dem blir det
en möjlighet att där på ett vida grundligare sätt, än vi kunna göra,
framställa samhällsförhållandena under slutet af 1100- och början
af 1200-talet. Det är också deras tolkning och tillämpning, i främsta
rummet jordebokens, som prof. Erslev gjort till sin uppgift i
förevarande studier, naturligtvis med användning af öfriga befintliga
källor. Det har lyckats för hans kritiska skärpa att i många punkter
komma till nya och från de härskande åsikterna afvikande resultat,
och han har lämnat ett »omrids» af Valdemarernas tidehvarf, som
ej kan annat än väcka en känsla af afund hos oss, då vi tänka på
vår egen historias magerhet under motsvarande årtionden. Hans
undersökningar äro emellertid af så mycket större intresse, som de
själfmant inbjuda till jämförelser med svenska förhållanden.
Vi skola i det följande påpeka hufvudresultaten af prof. Erslevs
undersökningar.
Valdemarernas tidehvarf är en koncentreringens eller samlingens
tid uti Danmark under konungadömets ledning efter en period af
söndring och förvirring. Paralleller saknas icke i den samtida
europeiska historien, men bakgrunden är en annan. I det öfriga Europa
var det på feodalismens bekostnad, som konungamakten sökte höja
sig till ny betydelse, i Danmark var det provinsialismens upplösning,
som konungarne sökte öfvervinna, och de sociala förhållandena på
ena och andra sidan voro också helt olika. I själfva verket var
utvecklingen i norden ett par århundraden försenad, och Valdemarerna
förete större likheter med tidigare representanter för
konungamaktens samlingstanke, i synnerhet med karolingerna, Pipin och Karl den
store. Den sistnämnde särskildt gjorde till sin uppgift att
hoparbeta de forngermaniska stammarna eller fylkena till en enhetsstat;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
