Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Herr Hull, Karl Hull.»
»Hull, Hull,» upprepade han halfhögt för sig
själf.
Fru Agathe betraktade honom, allt mer och
mer förvånad. En underlig, sväfvande, orimlig
misstanke flög genom hennes sinne. Hon steg äfven
upp, gick till honom och lade sin hand på hans axel.
»Hvad är det med dig, Agathon?» frågade hon.
»Ingenting!» svarade han kort, utan att se på
henne, och gjorde en otålig rörelse med axeln, för
att skaka bort hennes hand.
»Signe kommer strax hem,» fortsatte hon,
»hon har varit så rädd för hvad du skulle . ..
försök att säga henne ett vänligt ord!»
»Kommer — hon hem?» Han kunde icke
förmå sig att säga hennes namn. Han såg mekaniskt
på klockan och sade brådskande:
»Nej, nu får jag lof att gå!» Det kom något
skyggt, ängsligt öfver hans väsende. Hans blickar
irrade oroligt omkring.
»Agathon, hvad är det med dig?» upprepade
hon starkare.
»Med mig? Ingenting!» Men i detsamma
mötte hans blick hennes, och den forskande frågan
däri tvang hans att bekänna. Deras blickar trängde
så djupt in i hvarandras, att det skymlade för
dem, farbror Agathon log ett blekt, hjälplöst
leende, sade ett ohörbart: »adjö» och gick.
Fru Agathe stod orörlig kvar och stirrade på
dörren, som stängts efter honom!
»Stackars farbror Agathon!» mumlade hon sakta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
