Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
näsvinklarna, som, då dagern icke mildrade dem,
gjorde hela ansiktet gammalt.
Han hade dessutom namn om sig att vara
fruntimmerskarl. Eftersökt i societetslifvet för sitt
eleganta yttre och sin angenäma konversation hade
han där så småningom intagit en särskild plats
som en moderniserad, opassionerad och ofarlig Don
Juan, en Don Juan hvars lek icke var med känslor
utan med lekta känslor, hvars strider voro
florettfäktningar och hvars trofeer voro blickar, leenden
och handtryckningar. Han var ett slags
mellanting mellan förtrogen och tillbedjare hos de flesta
kvinnor med hvilka han umgicks. Han vann deras
förtroende genom sin förmåga att kunna se,
uppfatta och döma på deras sätt, genom ett snabbt
förstående af deras tillfälliga stämningar och
hugskott, och var dock på samma gång tillräckligt
manlig för att väcka deras begär att behaga Det
ena som det andra smått, flyktigt, utan fordringar
och utan förbindelser. I grund och botten
missaktade de honom en smula utan att dock kunna
undvara honom, icke ens de som misstänkte att
missaktningen var ömsesidig.
Detta lif hade han nu fört en tio år bortåt,
och på denna tid hade han icke förändrats, icke
åldrats. Han var nu nära fyrtiotalet.
Sina somrar tillbragte han dels på badorter,
dels på besök hos sina bekanta.
Han hade flere år lofvat att hälsa på en af
sina närmaste umgängesvänner, bruksägaren
Wi-borg, hvars fru varit en af societetens stjärnor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
