Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alltid öfver sin egen röst, hvilket synbart plågade
henne, hvarför jag af ren finkänslighet talade så
litet med henne som möjligt. För öfrigt fäste
jag mig icke vidare vid henne, men jag minns att
jag en gång vid middagsbordet, då jag hade yttrat
något, jag minns nu icke hvad, mötte en blick från
henne, som beredde mig en egendomlig
tillfredsställelse och på samma gång kom mig att ångra,
att jag icke hade formulerat mina ord ännu bättre.
Jag iakttog henne sedan mera, men lyckades aldrig
möta den där blicken igen.
»Så var det, om jag minns rätt, den andra
söndagen, som jag tillbragte hos dem, som mitt
värdfolk hade en liten tillställning. Det var mest
ungdom, ett par mammor och några äldre herrar,
som skulle spela kort. Jag slöt mig naturligtvis
till dessa senare, fick styfva medspelare och — som
vanligt — dåliga kort. Under en liten rast gick
jag ut i salen, där ungdomen som bäst höll på
att dansa. Det spelades upp en vals, fröken Maria
stod alldeles i närheten af dörren där jag stannat;
hon hade hög färg på kinderna, glans i blicken,
ett litet lefnadsgladt leende på munnen, den späda
barmen höjde och sänkte sig, och jag sade till
mig själf: Kors, hon är ju riktigt söt!
»Jag såg en ungdom styra sina steg emot
henne från andra ändan af rummet, och lydande
ett ögonblickligt infall, bockade jag mig för henne
och anhöll om ett par hvarf.
»Hon såg förvånad på mig och kom sig icke
ens för att tacka. Hon hade synbarligen aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
