Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också, men jag gillar det inte, jag kallar det för
humbug. Man skall inte se att det finns något
brunt och hvitt och rödt i mitt fönster, utan man
skall se att det finns kaffe, socker och apelsiner.
Men sannerligen jag märkte hvarken kaffe, socker
eller apelsiner där uppe på utställningen; det fanns
inga varor alls, bara omslagspapper — ingenting
solidt, ingenting som man kunde ta’ på! Nej,
akta dig för färgen, min gosse, och håll dig till
det solida!»
Återigen sade han:
»Jag läste här om sistens i en tidning om att
porträttmåleriet ska vara den förnämsta konsten.
Och det tror jag också är ett sant ord, som du
gärna kan lägga på hjärtat. För har man ett
vackert landställe och hästar och kreatur, så kan
det ju vara roligt att få det afmåladt — men hur
mången är det som har det? Och de som ha det,
nämligen bönderna, de ha nu inte något
konstsinne. Och hvad nu de här interiörerna beträffar,
så ha vi stadsbor ju också sådana, men det är
åter den olägenheten, att man flyttar så ofta i sta’n.
Men hvad däremot hvar och en har, så är det ett
ansikte, och det är det egendomliga med det, att
det kan man inte se på annat sätt än om man
har ett porträtt — ja, ja, i en spegel förstås, men
det blir inte samma sak. Så det kan inte nekas,
att där har måleriet en så till sägandes naturlig
förklaringsgrund. Och ser du, att bygga på naturen,
det är i alla fall det som man står sig längst på.
Den erfarenheten får man alltid göra, inte minst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
