Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att det fick väl bestå till fabrikören kom ut —
riktigt.
»Nå, som Jansson vill då,» svarade denne,
stoppade in sedlarna igen och försvann in i huset,
där Jan Jansson snart fick höra honom väsnas
och flytta med stolarna. Själf stod han kvar en
lång stund och såg på pinnarna, i det hans ansikte
antog ett allt mer och mer betänksamt utseende;
så spottade han och gick in i gammelstugan igen.
I början på juni flyttade fabrikören ut; han
hade med sig två pigor, en gammal och en ung,
samt en massa flyttsaker. Hans första fråga, sedan
han hälsat på Jansson, som var nere vid bron
med en skrinda för sakerna, var om den nya vägen
var färdig. Jan Jansson log ett urskuldande leende
och började en lång harang om hur allt vårarbetet
kommit så tätt på, så han inte en gång haft tid
att rusta sin egen lagård, i hvilken det var sprickor
så stora som så — och han mätte på fingret.
Nå, hur mycket var färdigt då?
Jan Jansson tog om harangen igen, denna
gång med en utförlig detaljering af alla de olika
arbeten, som kommit slag i slag.
Men fabrikören hörde honom icke till slut, utan
gnodde i väg uppåt stugan, där han fann sina
pinnar i orubbadt skick såsom han lämnat dem.
Och Jan Jansson började i sakta mak lassa på
skrindan med tillhjälp af sin egen dräng, en
linhårig sjuttonåring, och fabrikörens båda pigor.
Snart kom denne dock ner igen och öfvertog
kommandot. För hvar sak, som skulle upp på
T. Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
