Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ocli från denna slund blef förhållandet mellan
Jan Jansson och hans hyresgäst alldeles omvändt,
i det att det nu var den förre som sprang efter
den senare. Han gick i en ständig oro, hvad denne
väl kunde taga sig för, och bäst som han gick i
arbetet måste han hem under någon förevändning
för att förvissa sig om, huruvida fabrikören var
inne. Och var han icke inne, gjorde han ett slag
uppåt berget, liksom för att förvissa sig om, att
det ännu var kvar, och fanns icke fabrikören där,
dref han omkring på ägorna, ända tills han fick
sikte på honom. Då höll han sig segt fast vid
honom ända tills han lyckats utfundera, hvad han
hade för sig, och gick så, för tillfället lugnad,
tillbaka till sitt arbete igen.
Fabrikören å sin sida hade ledsnat på den
andres ständiga löften, som aldrig uppfylldes, och
ville nu helst gå och påta för sig själf. Intresset
för fältspatsgrufvan varade en fjorton dagar, men
så lades den igen. I stället började han fundera
på, huruvida icke allt det myckna skogsaffall, som
nu låg och multnade på marken, skulle kunna
användas till alt bränna kol af, och Jan Jansson
gick ett par veckor i en ständig oro för sin skog.
Så fanns det ett kärr, där han ville anställa ett
försök med mossodling, och så funderade han på
att sänka den lilla insjön. Slutligen, fram i augusti,
slog han sig på att meta och fick en sådan
passion därför, alt han lillbragte hela dagarna ute
på sjön; och nu fick ändtligen Jan Jansson en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
