Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i samklang med ditt lynne, som är nycken,
och då det ledsamt blir att prisa jämt,
jag roar mig, som du, att slå i stycken.
Hofskalder har du fullt i dina riken,
men narren sköter ensam om kritiken.
Nu solen sjunkit. Dagen säger: tack!
för hvad du gaf den; natten hviskar: ack!
vid tanken på den fröjd du den bereder.
Där smyger månen ödmjukt upp och beder
om gunstigt lof att sköta få sitt kall,
som är: att bringa kräsen dygd på fall.
När han försilfrar skog och fält och gaflar,
blir skapelsen poetiskt stämd och aflar.
Se fladdermusen, som sig ljudlöst svingar
och fangar mygg i sina dunkla ringar.
Lysmasken hänger blygsamt ut sin lykta,
— den lilla, äfven hon ger sin tribut —
och ugglefader med begrafningstjut
förkunnar nådig hjälp åt de betryckta.
Klar ligger vattnets yta som en spegel
— i parentes, du skulle bruka den! —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
