Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon kallade honom för morfar liksom Elsa.
Gubben mumlade halfhögt någonting för sig själf.
Kristian Bode kastade bort plantan, som han
höll i handen, och betraktade missnöjd sina
jor-diga händer.
»Ja, det blir för resten ganska enformigt i
längden,» sade han, och då de andra på Agnes
förslag gingo bort till bersåen, ropade han på
Elsa för att hon skulle visa honom hvar han
kunde få tvätta sig, narrande henne att skrika
genom att låtsa som han ville nypa henne i
näsan med sina smutsiga fingrar.
Bersåen låg på baksidan af huset. Den
bildades af fyra stora lindar, de enda som funnos
på gården; mellan dem hade man planterat syrener
och ett par jasminer, som fyllde den ljumma
kvällsluften med starka dofter. Utsikten var här
en helt annan än på andra sidan, där löfskogen
gick med ljust skiftande vågor ända bort till
horisonten. Det var endast en kvarts mil ned
till saltsjöstranden, och marken, som sluttade nedåt
var bevuxen af en tät barrskog, hvars mörka
grönska nu stod nästan svart mot aftonhimmelen.
Mellan de närmaste trädens toppar såg man
vattnets höga, blå horisont.
Fru Wilde talade med Agnes om brodern
och om den märkvärdiga förändring till det bättre,
som han på en kort tid undergått. Hon instämde
med ett gladt, lugnt leende, utan att söka
undandraga sig det beröm, som framskymtade under
fru Wildes ord, men också utan att upptaga det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
