Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nervöst med handen öfver ögonbrynen och såg
UPP i&en- I detsamma fick han se gamle Bode
stå framför dem, i ingången till bersåen; de
hade icke hört hans steg på gräsmattan. Han
steg upp och hälsade på honom.
»Har du kommit för att se på mina plantor?»
sade gubben och besparade honom svaret genom
att genast fortsätta: »Kom då, ska du få se,
de ha tagit sig alldeles märkvärdigt; jag skall
just se till, om jag icke behöfver skugga några.»
Han tog honom i armen och drog honom
med sig. Henrik Wilde vände sig om mot
Agnes och frågade:
»Kommer ni inte med, fröken?»
Hon nickade gladt, reste sig upp och följde
dem. Det låg en förtrolighet i denna nickning,
som förvånade Henrik Wilde på samma gång den
gladde honom. Han hade icke under samtalet
känt det som om de kommit hvarandra så nära.
De underkastade sig tåligt nära en timmes
förevisning. För Henrik Wilde kändes det som
en hvila efter det föregående samtalet att under
tystnad få gå bredvid henne, utbyta blickar och
leenden medan den gamle pratade, och denne
blef alldeles förtjust öfver att hafva fått en så
förträfflig åhörare, samt bad honom vid afskedet
ifrigt att snart komma tillbaka. Henrik Wilde
såg på Agnes. Ja, hon instämde tydligen, —
och något annat hade han heller icke väntat.
Ett stycke från gården fick han på
hemvägen se Elsa, som höll på att leka med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
