Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helt naturliga, nästan oundgängliga, en gång kostat
våra förfäder kamp och lidande då de skulle
förvärfva dem?»
»Ja, kanske ni har rätt, men jag är bara
rädd att ni vill lägga en för stor börda på
människorna.»
»Börda!» upprepade han med ett segervisst
leende. »Ah nej, det kan kännas som en börda
för den som försöker förvärfva sig kraft att
bära den, det kommer att bli en lycka fördem
som en gång ega den. Åh, ser ni, fröken, det
är en underbar tanke hvilka möjligheter det
finns hos människor, blott de en gång fritt kunde
utvecklas. Har ni aldrig drömt om
framtids-människan, fröken, den varelse, för hvilken vi
kanske skola stå som vildar. Hvem kan säga
hvar utvecklingen skall stanna, finns det egentligen
någon gräns för den? Hvarför skall det då inte
en gång kunna komma ett släkte, som förverkligat
vårt ideal och som har ett annat, som vi icke
kunna fatta?»
Hon satt en stund tankfull, så såg hon upp
och sade:
»Vill ni inte beskrifva för mig ert ideal?»
»Det har sig inte så lätt det,» svarade han,
»dels är jag rädd att det är tämligen abstrakt
och så — nåja, ni skall få höra. — Men då far
ni finna er i att höra en smula filosofi förut.
Ser ni, för mig står det alldeles klart och
ovedersägligt att utvecklingen går emot ett ständigt
utvidgande af människoandens gränser, att göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
