Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var Bode, som kom. Han såg på dem
och i hans blick kom det ett uttryck, som om
han helt oförmodad t gjort en upptäckt. Han
hade verkligen hittills aldrig kommit att tänka
på, att det kunde vara af något annat skäl än
intresset för hans blommor, som Henrik kom så
ofta. Han såg helt förbryllad ut.
Agnes såg sig omkring söm uppvaknad ur
en dröm. Då hennes blick mötte Henriks blef
hon brännande röd.
»Nej, det är visst sent!» sade hon och reste
sig brådskande. »Vi måste gå och lägga oss,
— och ni som har hela långa vägen hem.»
Hon räckte honom sin hand och sade god
natt. Han höll den kvar och sökte hennes blick,
den riktades ett ögonblick på honom, frågande,
undrande och på samma gång en smula
frånvarande; så drog hon handen till sig, sade ännu
en gång god natt och gick hastigt in.
Sedan han tagit afsked af Henrik, följde Bode
henne, fortfarande alldeles förbryllad af den
upptäckt han gjort.
Henrik gick långsamt hemåt, med sinnet
upp-fylldt af en otillfredsställd längtan och på samma
gång med vemod tänkande på, att denna dag
var för alltid förbi, att, hur allt växlade och
på-nyttföddes, skulle den dock aldrig komma åter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
