Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De gingo tillsamman framåt vägen. Henrik
såg på gubben och påminde sig hvad modern
berättat om honom.
»Hur är det, morbror,» frågade han, »du
har ju inte varit riktigt kry?»
Bode gaf honom en hastig blick, som om
han ville utforska hur mycket han visste.
»Åh, det är ingenting,» svarade han,
»ingenting att tala om. Det är ålderdomen, ser du, —
du vet ännu inte hvad det vill säga, du.»
»Ah, — morbror är ju ännu nästan ung
för sina år.»
»Jag, ungi Jag är slut, du, — slut!»
»Nå, säg nu inte det!»
»Jo, — slut — slut!» upprepade gubben
med envishet i stämman och nickade tungt.
Henrik betraktade honom med en obestämd,
ointresserad medkänsla, liknande den hvarmed
man hör talas om en olycka, som timat för
länge sedan eller mycket långt bcrta.
»Hvad trädgården blifvit vacker!» sade han
efter en stund, då gubben gick tyst.
»Tycker du, — ja, den har nog det,»
svarade Bode frånvarande.
Henrik försökte inleda honom i ett af dessa
samtal om blommor och trädgårdsskötsel, hvilka
förr varit nästan oundvikliga, men han fick
blott enstafviga, förströdda svar. Den gamles
intresse tycktes vara slut, spårlöst förgånget,
liksom dessa sena höstblommor som icke hinna
sätta frö. Henrik såg ingen utsikt att kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
