Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bara armar, men nu för att famna den
kommande dagen. Hon kände sig varm, lycklig, —
lugnt lycklig i stunden och bäfvande lycklig i
sina förväntningar. Hon lade kinden mot sin
hand och låg en stund alldeles stilla med en
klar glans i ögonen, som nu öppnade sig helt
mot dagern och syntes större än vanligt. Blodet
steg så varmt upp i hennes kinder, att det brände
handen, och hon kände med leende nyfikenhet
denna inre eld, som brann med en starkare,
lif-ligare låga än förr, liksom hade ett nytt, rent
luftdrag strömmat öfver den. Hon tyckte nästan
att om den fortfor att brinna så, skulle den så
småningom förtära henne, men att det skulle
vara outsägligt ljuft att så förtäras.
Nu hörde hon salsklockan slå där inunder.
Hon räknade slagen, — det var sju. Då det
sista slaget förklingat, sprang hon lätt och utan
ansträngning upp ur sängen, som lyft af
osynliga händer, svepte morgonrocken om sig, gick
fram till fönstret och drog upp gardinen. En
mjölkhvit dager strömmade in i rummet, och hon
gaf till ett litet utrop. Det var dimma därute,
tät dimma; hon kunde endast skönja de
närmaste träden i trädgården som bleka skuggor
på ett hvitt skynke. Hon log åter som om
denna syn varit det vackraste hon sett och
glömde sig en stund kvar i tankar vid fönstret.
Då hon gick tillbaka förbi spegeln stannade
hon ett ögonblick och betraktade pröfvande sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
