Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den förgängliga drömmen om en lycka, som
skulle vara evigt. Ett sinne som länge sedan
vaknat upp ur drömmen, sett åren och dagarna
gräfva en allt vidare klyfta mellan dem och böjt
sig, vekt och undergifvet, såsom hon alltid böjde
sig för verklighetens makt, utan att dock
försona sig med den, hållande såret öppet för att
med den svagares trots, som endast kan anklaga,
åter och åter kunna säga: se, detta har du gjort!
Som följde lifvets ström utan att söka kämpa
mot den, men med ständig längtan skådande
tillbaka mot det som var förgånget, med en
stum, före brående fråga betraktande denna makt,
som byggde för att rifva ner, förenade för att
skilja, lockade för att gäcka, det gåtfulla,
obevekliga lifvet.
»Stackars mor!» tänkte han; »ja, sådant är
lifvet.»
Detta var hans sista medvetna tanke,
tröttheten fick ändtligen makt öfver honom, och han
somnade in.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
