Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talade helt mekaniskt, blef häftig helt mekaniskt,
glömde ibland alldeles bort hvad det var de
disputerade om. Ibland såg han på modern, som
satt där, tyst, endast då och försökande medla
med ett ord eller en blick, och då mindes han
nattens tankar, och genom dem framskymtade
åter Agnes’ bild med sin stumma bön.
I detsamma de stego upp från bordet, hördes
en vagn rulla in på gården. Doktorn gick fram
till fönstret och såg ut.
»Det är trillan från Sätraskog,» sade han,
»med Karlsson. Hvad kan han vilja?»
Han lämnade rummet för att gå ned och
höra efter.
Henrik greps af en plötslig beklämning.
Agnes bild trädde åter fram för honom, nu med
en förebråelse, en anklagelse i sin blick. Det
har händt henne något, tänkte han.
Doktorns steg hördes åter utanför,
brådskande, och en outhärdlig ångest grep honom.
Han fäste sin blick på fadern, då denne kom in,
nästan viss på att i hans ansikte läsa bekräftelsen
på sin fruktan.
Doktorn såg också orolig och upprörd ut.
»Det är bud från Agnes,» sade han. »Johan
har blifvit sjuk, troligen ett slaganfall,—jag far
dit med Karlsson, det är så godt ni kommer
efter så snart ni kan. Underrätta Kristian 1»
Han skyndade in i sitt rum. Henrik
andades ut med en outsäglig lättnad, stod en stund
alldeles orörlig, som eftersinnande. Fru Wilde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
