Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under flcrc dagar, och när han slutligen kom
hem, föreföll han flickan så besynnerlig, att hon
nästan var rädd för honom. Det var i
allmänhet efter en sådan bortvaro, som han hade sin
dystra period.
Modern mindes hon på samma gång bättre
och sämre. Fadern kunde hon i tanken se
lifs-lefvande framför sig, såsom han gick och stod,
men icke så modern. Hon var henne på samma
gång så nära och så långt borta. Hon hade en
mängd obetydliga, men så lefvande minnen al
henne; en blick, ett ord, en hvardaglig händelse,
som fäst sig i hennes hågkomst. Men hon kunde
aldrig samla dem till en hel bild. Försökte hon
det, blef allt sväfvande och obestämdt, och hon
fick en underlig dimbild framför sig, en
okropps-lig, flygtig drömgestalt.
Ett klart och tydligt minne af henne hade
hon dock, men det plågade henne så, att hon
helst ville undfly det, utan att dock kunna det. Det
kunde stundom förfölja henne hela dagar, liksom
inbrändt i hennes ögon. Det var som minnet
af en främmande, fiendtlig kvinna, som tagit
moderns gestalt, — hon, och dock icke hon.
Det var en afton, då hon fått följa
föräl-drarne till teatern. Hon hade stått i kulissen
och sett sin mor inne på scenen, midt i
gasskenet, iklädd en kort, snäf fantasidrägt, leende
helsa publiken, som gång på gång inropade henne
och kastade blommor till henne. Då hade hon
fattats af den föreställningen, att någon fara
hotade modern, hon hade sträckt ut armarne till
henne och ropat: »mamma, mamma!» Men dä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
