Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8.
På hösten fick Brunner den sökta
komministerplatsen, och ett par månader derefter egde
giftermålet rum.
Inkomsterna voro små, och det unga paret
tillråddes allmänt att vänta. Men Brunner var
liksom rädd för, att hans lycka skulle gå honom
ur händerna, och påskyndade giftermålet så
mycket som möjligt. Han ansåg sig dessutom
kunna hafva hopp om snar befordran.
Signe fogade sig i allt detta efter hans
önskan. Det var henne temligen likgiltigt, när det
skedde.
Under förlofningstiden hade Brunner
fortfarande varit den ödmjuke och undergifne älskaren,
som hade sin platoniska glädje i att stå
nedanför den tillbeddas fönster. Men denna ställning,
hvilken han som olycklig älskare, ja, äfven såsom
fästman kunnat intaga utan att förefalla sig sjelf
och andra allt för löjlig, blef dock ohållbar för
honom såsom äkta man. Detta insåg han mer
än väl, i synnerhet som den, — praktiskt sedd,
— var ganska mager och kylig, och han
hyste derför ingen motvilja för att utbyta den mot
en annan, — en äkta mans lugna vrå i
förmaks-softan, med nattrock och tofflor, pipa och
kaffekopp, räckt af hustruns egen hand.
Brunner var en i grund och botten lugn och
säflig, allt annat än svärmisk natur. Han var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
