Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sä stannade han midt framför henne och
frågade med en röst, som han knapt förmådde
beherska:
Ȁmnar du kanske taga detta till en vana
hädanefter ?»
»Och om så vore?»
De talade flämtande och afbrutet, — det
var, som om de afhandlat en fråga, som gälde
lif eller död. Från cigaretten silade sig en smal
rökstrimma upp emellan dem.
Brunners hela förbittring vände sig ett
ögonblick mot den. Det var, som om den
hånat honom, försmädligt uppsändande sin rök
midt för hans ansigte. Denna fina rökstrimma
gjorde på honom intrycket af en gäckande
hvissling. Det ryckte i hans hand, han kunde icke
hålla sig, utan slog hårdt till hennes arm, så att
cigaretten föll på golfvet.
Hon reste sig plötsligt upp och utropade:
»David!»
Han intogs af ett ögonblicks blygsel öfver
sin öfverilning, men kväfde den under ett häftigt
flöde af ord.
»Om du visste, hvad det upprör mig, — det
är så okvinligt, — så, — så — afskyvärdt!
Jag-tål det inte! — Du är inte »aktris» nu längre,
du är min hustru, min, en prests hustru, — var
god och mins det!»
Hon svarade honom med ett medlidsamt
leende.
»Du talar, som om jag begått ett brott!»
»Det är inte fråga om brott här, —
försökinte att vränga bort saken! Du vet mycket väl,
hur man skulle komma att prata om dig —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
