Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGE
som, med händerna för öronen, sökt hålla sin uppmärksamhet
vid brefvetj reser sig upp, blek, utom sig.
Pappa! Mamma!
ADELAIDE.
Asch. Bry dig inte om det. Han slår ju inte,
det vet du väl.
HELGE
ser på dem, brister ut i ett spasmodiskt skratt, som öfvergår
till gråt.
ADELAIDE skyndar till honom.
Helge då! Helge!
Hon smeker hans hår. Hans gråt upphör, han skjuter
henne ifrån sig och reser sig åter upp.’ Hans kropp darrar och
hans ögon glänsa.
HELGE.
Jag vet ju, att ni — hålla af hvarandra — ändå.
Det är bara så löjligt — så löjligt! Hur kan ni
tala om — roller och författarära, medan
fosterlandet — fosterlandet —
Rörelsen blir honom öfvermäktig, han ser förvirrad på dem,
springer så in i sitt rum, hvars dörr han hörs regla efter sig.
Ulfstjerna och Adelaide se på hvarandra.
ULFSTJERNA.
Hvad gick det åt honom?
ADELAIDE.
Han är så där på sista tiden. Jag vet inte
hvad han går och grubblar på. Bara det inte är
några politiska stämplingar.
ULFSTJERNA.
Dumheter. Han är ju bara barnet än.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
