Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och skrapande i golfvet och vädrande i luften.
Johannes ankomst lugnade henne, hon kände
synbarligen igen honom, och under det
Johannes med famlande händer sökte upplösa knuten,
hvarmed grimman var fastbunden, kände han
plötsligt hästens varma mule invid sitt kindben.
>Då var det, som om det svälde inom honom
af veka, öfverströmmande känslor, han slog
armen om hästens hals och tryckte sitt ansigte
in till henne i ett utbrott af våldsam,
för-tviflad sorg.
Han hade emellertid fatt loss grimman och
ledde Brunte ut, då han i dörren stötte emot
Olson, som kom springande i full fart, svart
af rök och med drypande kläder. Skrämd af
eldskenet slet hästen sig lös och satte af i
vildt språng.
»Johannes! Är du här?» utropade Olson
och såg förvånad på honom, med en vaknande
misstanke i sin blick. Johannes hade stannat
orörlig, alldeles blek och med skälfvande
läppar; han såg stinnt på fadern men svarade
ingenting. Olsons blickar irrade från den
brinnande byggnaden till Johannes, deras ögon
möttes, hans ansigte blef blodrödt under sotet,
med en rossling af raseri vacklade han fram
mot Johannes och slog honom med knuten
näfve rätt för pannan med en sådan våldsamhet,
att han sanslös störtade till marken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>