Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En månad derefter vigdes Johannes och
Metta.
Det var på aftonen samma dag, som
vigseln egt rum. De voro för första gången en*
samma; madamen hade nyss lemnat dem, de
kunde ännu höra hennes steg i trappan.
Johannes stod framme vid fönstret. Det
var alldeles mörkt utanför, och i den svarta
rutan såg han en spegelbild af rummet bakom
sig. Han såg ljusen på bordet, som belyste
Mettas gestalt, der hon satt i soffan; men han
kunde icke se hennes ansigte, som var
bort-vändt från honom, han såg endast den ljusa
konturen af hennes slätkammade hår. Han såg
den öppna dörren in till sofkammaren, som
var mörk med endast en svag ljusstrimma på
golfvet.
Och som han stod der, fick han plötsligt den
föreställningen, att han var der utanför, i mörkret
och stod och såg in i detta upplysta rum. Han
tyckte, det såg så lugnt och fridfullt ut der
inne, med denna orörliga liksom i väntan
försjunkna kvinnogestalt, och detta ljus, som klart
belyste henne och lemnade det öfriga af rummet
i en matt skymning, och detta rum der
innanför, som såg så hemlighetsfullt, så lockande ut
med sitt mörker. Han glömde ett ögonblick
allt det andra, som under denna tid enväldigt
uppfyllt hans tankar, allt detta som han sträfvat
efter och nu uppnått, och hans bröst svälde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
