Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och han lät vagnen fortsätta. Med giriga
ögon såg hän sig omkring; han erfor en känsla
som om han kommit tillbaka till sitt hem, efter
mänga, långa års bortvaro. Då det var något,
som han kände igen, något som var sig.
alldeles likt som förr, blef han vek om hjertat
och skulle velat hoppa ur vagnen för att gå
dit, få röra vid det, helsa på det; men de
förändringar, som inträdt under årens lopp,
plågade honom, upprörde honom, som ett våld.
begånget af främmande händer.
Ju närmare han kom sjelfva gården, dess
våldsammare blef hans sinnesrörelse. Han hade
knappt vågat betrakta byggningarne förut ; nu
gjorde han våld på sig och fäste sina ögon på
den plats, der den gamla ladan stått. Han
väntade sig .nästan att se de svartnade
spillrorna efter branden ännu ligga kvar på marken,
och det var med en djup suck af lättnad han
såg en ny, rödmålad lada med spåntak resa
sig, der den gamla stått.
Nu var han nästan framme vid gården.
Han hadé länge hört ett doft buller, i hvilket
stundom ett egendomligt hväsande ljud
blandade sig, men han hade icke gifvit akt derpå.
Nu sade han högt: »De hålla på att tröska!»
Han visste att landsvägen gick tätt förbi
tröskverket, som ännu var skymdt af ett annat
uthus. Ett ögonblick derefter såg han det. I
vandringen gingo en piga och en pojke, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
