Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRYTNINGAR.
och skuldrorna, som om han haft en kudde
under västen, och hufvudet hade blifvit
nedtryckt mot bröstet, som af en tyngd. Han
hade synbarligen varit inne och druckit, ty
han torkade sig om munnen med afvigan af
handen, under det han med en något kisande
blick såg bort åt logen. Ansigtet var grått af
dam och han hade halmstrån och agnar i håret.
Karr såg ett ögonblick på honom, så ryckte
han häftigt tömmarna till sig, piskade på hästen
och körde derifrån i ursinnig fart, stannande
först, då han kommit utom Olsons egor.
Detta möte bragte hela hans sinne ur
jemvigt. Han kunde icke arbeta längre,
affärerna blefvo honom förhatliga. Han hade
en känsla af förfärlig tomhet inom sig och
omkring sig. Ah, hvarför hade han icke fatt en
sonl Han måste hafva en son, denna tanke
förföljde honom natt och dag, det stod för
honom som den enda räddningen, som ett
oaf-visligt kraf. Bara han såg ett barn, kom hela
hans väsende i uppror.
Men under inflytandet af dessa känslor
undergick hans förhållande till Metta en
förändring. Allt sedan brölloppsnatten hade de
lefvat tillsammans som två främmande
menni-skor. Hvarje känsla för henne hade denna
natt slocknat hos Karr, han hvarken älskade
och hatade henne längre, han erfor för henne
endast en kall likgiltighet. Den första tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>