Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karr reste sig mekaniskt upp och följde
doktorn in i sängkammaren, der en nattlampa
spred ett svagt’ ljust. Han hade ännu icke
hunnit skaka af sig sömnen, och han var borta
från allt samman, förstcd icke, hvad det var fråga
om. Han hade den föreställningen, att det var
en maskin inne i rummet, som arbetade och
flåsade, och han tänkte för sig sjelf, att om de
icke slutade med att elda på, skulle den snart
springa i luften. Men så blef han förargad på
sig sjelf för denna löjliga inbillning, och tvang
sig med våld in i ett fullt vaket tillstånd.
Det dröjde en stund, innan hans ögon
kunde urskilja föremålen. Då fann han sig
stående vid sängfoten, bredvid sig hörde han
doktorn syssla med något vått. I det samma
kom han att tänka på–han såg sig oroligt
omkring, — nej, gud ske lof, barnet var icke der I
Han fäste sina blickar på Metta. Hennes
hufvud låg en smula bakåtlutadt på den
hop-knölade kudden, ansigtet var förfärligt rödt
och uppsväldt, — det såg ut, som om blodet
ville tränga sig ut genom det spända skinnet.
De inflammerade ögonlocken lågo tungt sänkta,
och läpparne darrade vid de flämtande
andedragen.
Han stod orörlig och såg på henne; han
tyckte, att det var något som saknades i detta
ansigte, — men hvad?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
