Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hus hade man icke vidare kunnat finna något
att anmärka mot henne. Antingen hade hon
verkligen blifvit ärbar, eller också förstod hon
på ett förvillande sätt gifva sig sken deraf.
Ja, en tid hade hon till och med visat sig nästan
pryd inför Karr, låtit påskina en viss blygsel
öfver att i hans närvaro blotta sin barm för
att gifva barnet di ; men då hon märkte att
detta lemnade honom fullkomligt oberörd,
upphörde hon alldeles dermed, ja blottade kanske
mer än hvad nödvändigt var. Hennes ihärdiga
försök att väcka hans uppmärksamhet visade
sig dock länge lönlösa, han hade endast ögon
för barnet.
Hvarje afton, då det Var sofdags för den
lille, plägade Karr komma in i barnkammaren,
och se hur han lades i säng. Han var
vanligen alldeles tyst under dessa besök, och höll
sig alltid på något afstånd från barnet, liksom
om han varit blyg för det. Endast sällan lät
han förmå sig att taga det på armen och smeka
det. Karin brukade ofta skrattande påstå, att
»brukspatron var rädd för ungen.»
Så var det en afton, — gossen var då nära
ett år gammal, — som Karr på vanligt sätt kom
in i barnkammaren. Karin satt med gossen
vid bröstet; farmor stod och bäddade vaggan.
Karr började gå af,och an in i rummet,
stannade då och då och såg på den lille.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
