Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vigten af vagnarne i tåget. Om nu denna per vagn
antages till 300 centner, blifver således det antal, som
ifrågavarande lokomotiv under uppgifne förhållanden
bör kunna fortskaffa = ^ =18 vagnar*).
Maskinernas kraft, verksam genom drifhjulen emot
skenorna, uttryckes äfven uti skålpund och är lika med
ångtrycket på båda pistonerna, multipliceradt med
dubbla slaget och divideradt med drifhjulens omkrets.
Det tryck, som här är i fråga, är emellertid ej
detsamma, som det af manometern angifna uti pannan,
utan det medeltryck, som kan antagas vara verksamt
under hela pist o n slaget.
Dels i följd af sammandragning och friktion uti
rör och kanaler för ångans ledning ifrån pannan till
cylindern, dels genom med ångan blandadt vatten,
antingen medfördt från pannan eller kondenseradt
under vägen, är dess tryck redan vid inträdet uti
cylindern och sedermera under tilloppsperioden förmin-
*) Om W — lokomotivets dragkraft i tt;
X – hela tågets bruttovigt i centner, som af
lokomotivet kan fortskaffas;
Y — vagnarnes bruttovigt i centner;
Z — vagnarnes antal;
w – lokomotivets bela vigt i centner;
ud = lokomotivets vigt å de kopplade axlarae i centner;
w" — tenderns dito;
V)"’ — bvarje vagns dito;
m = motståndet i tt per centner å rak bana enl. tabellen;
m! tillökningen för kurver, så äro beräkningsformlerne
härvid:
_tD/-100
— 6
g___ w100
r-GhrB)-<>+"">
w"’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
