Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLOF.
Jo, det hade jag.
MATTIAS.
Men de upphörde sedan, när du blef vuxen?
OLOF
stiger upp.
Ja. När min vilja blef vuxen. Det var blott
en svaghet i viljan. Jag lefde i mina drömmar,
och verkligheten glömde jag. Men stundom var
det som om en slöja drogs undan mig, och jag
såg den, så djupt under mig, att jag svindlade
— och föll. Det var min barndoms kamp. Ingen
vet, hur tung den var, hur bitter, hur hopplös
länge.
Men under den växte mina krafter, och det
kom en stund, då min vilja segrade. Då jag
såg i djupet, mätte afståndet, men icke
svindlade mer.
Den stunden! Den friheten — lättheten!
Det ljuset! Den svala vinden kring min panna!
Då vigde jag mig lill mitt kall. På den segern
har jag byggt mitt lif!
Ty då förstod jag, att jag var af dem som
icke gå spårlöst öfver jorden. Jag förstod att
jag var af skaparnes släkte — och att lifvet var
vax i min hand!
MATTIAS
rätar upp sig, starkt.
Men lifvet hämnas!
OLOF.
Hvarför?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
