Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mina ådror; jag har glömt allt som förr var mig
kärt, kvinnors famntag och männers brottning,
jakthornets muntra låt och svärdens rassel, allt
detta har jag glömt, och jag längtar efter den
stora friden. Men du är min dotter, min själs
dotter är du, och i dina ögon ser jag världen ny.
Sakta kommer du emot mig och bär i dina
händers skål en dryck från stillhetens källa, och du
sätter dina hvita fingrar till min mun, och ur den
lefvande skålen dricker jag frid och själens hälsa.
Och då lägger jag min hand på din hjässa och
böjer ditt hufvud ned emot mig, och för sista
gången kyssa mina läppar en kvinnas kind.»
Som han talade så, vände hon sitt ansikte
emot honom, liksom hade hon hört hans ord.
Och då, han visste icke själf hur det kom sig,
blefvo orden handling. Han reste sig upp på knä,
lade sin hand på hennes hufvud och böjde det
ned emot sig. Hon lät det ske, såg endast
undrande på honom med sina stora ögon. Men
då hans läppar vidrörde hennes varma kind,
dröjde de där och hans hand skälfde på hennes
hjässa.
Han reste sig hastigt upp. Äfven hon reste
sig upp; hennes ögon hade mörknat och hennes
blickar voro förväntansfullt fästa på hans ansikte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
