Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvällen förut. I första ögonblicket gled det en
skugga öfver Villehads ansikte, men allt som
berättelsen gled fram ljusnade det åter. Allt berättade
Brynolf utom kyssen som han tryckt på den unga
flickans kind. Sedan talade de om henne halfva
natten och om det sällsamma intryck som hon
gjort på deras sinnen.
Från den stunden talade de ofta om henne,
och det* var som om detta gemensamma minne
förde dem ännu närmare hvarandra. Det blef den
käraste sysselsättningen för deras tankar och
förkortade för dem många stunder under färden och
under rasterna. Men ju mera de talade, dess mera
diktade de äfven; dess mera utplånades den unga
flickans verkliga bild i deras sinnen, och i dess
ställe trädde ett sällsamt sagoväsen, som de
smyckade med alla sin fantasis skatter. Hon blef för
dem inbegreppet af allt det som de lämnat bakom
sig, minnen för den ene, drömmar och
förhoppningar för den andre, och för hvar dag som gick
och som förde dem närmare det fjärran målet,
växte hennes bild och fyllde alltmera deras sinnen.
En gång berättade Brynolf för vännen om en
syn som han sett i drömmen. Han hade sett den
heliga grafven och invid den trenne sörjande
kvinnor. Men då han kom närmare, var där blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
