Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han gick fram till sängen, där Stig Hök låg med
stora, öppna ögon, och höjde lien till hugg.
Men i detsamma föll lyktans stilla sken på Stig
Höks ansikte, lien stannade i luften och sänktes
åter sakta. Och döden böjde sig djupt inför
honom.
Då såg Stig Hök på honom och sporde
förundrad:
»Hvarför böjer du dig för mig? Jag är en
fattig människa, och jag går bort från jorden utan
att ens lämna efter mig ett spår i sanden.»
Då lyste döden med sin lykta på hans ansikte
och svarade:
»Icke skattar jag människorna för hvad de
lämna efter sig, utan för hvad de äro. Och se
ditt ansikte synes mig som en härlig byggnad,
På din panna ser jag ärans stolta hvälfning, och
kring din mun leker kärleken med löje och med
allvar: den kärlek, som famnar stunden och den
som skapar för tiderna. I dina ögon ser jag
skönhetens låga brinna, fmen djupare därinne ser
jag den stora sorgen, i hvilken lifvet och allt dess
slagg förbrännes. Du är en färdig människa, och
därför gläder jag mig, liksom skördemannen gläder
sig, när han plockar fullmogna frukter.»
11. — T. "Hedberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
