Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är renaissancens stora tid i Skåneland — Fredrik II:s
och Christian IV:s. Konsthandtverkets föregående utveckling
här, om hvilken vi i allmänhet så litet känna, sätter nu sina
frukter. Och sådant är snart Malmö-handtverkames rykte för
konstskicklighet, att de med ifver eftersökas såsom arbetare äfven vid
de stora byggnadsverken på Sjælland. En Magnus Jespersen [1]
är sålunda sysselsatt med inredningen på Kronborg; på slottets
och de öfriga byggnadernas dekorering arbeta bland andra Erik
Pedersen Malmoe och Mikkel Christian [2]. I augusti 1600
skrifver rikshofmästaren Christopher Walkendorf till magistraten i
Malmö: *her behøffuis steennhuggere till Kongl. May:is forretague
bygning her for slotted, bedindis ther fore venligen paa Hans
May:is vegne, att j strax ville hid offuer skicke szaa mange
steenhugger, som ther er i ethers bye att bekomme.» Två dagar
senare sänder han ett nytt bref efter det första. Han begär
stenhuggare till en ny byggnad i Kjöbenhavn och han tillägger:
«ville the icke godvilligen komme hid, tha forbiuder them paa
Kong: M: vegne, att the icke arbeyder, fcrrend paa videre besked.
Huis deris daglon belangher, skall thennom til tacke her bliffue
giffuen. The skulle om en dag 5 eller 6 komme tid tilbage.» [3]
Det var order, som icke gåfvo rum för invändningar. Mot en
gratifikation, gifven af staden, fick man trenne af Malmö sten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>