Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en eldsvåda 1172, men denna synes ha varit till mindre skada
för kyrkan. År 1234 deremot hotades hon med total förstörelse.
Härom vittna ej blott storartade donationer till hvalfslagning,
predikstol, fönster m. m. utan äfven Brunius’ beskrifning om
den förbrända och sönderspruckna sandstenen i väggytor och
pelare. Då blef kyrkan invändigt, åtminstone delvis, afputsad för
att dölja eldskadorna, hvilket syntes vid restaurationen å de
östligaste hufvudpelarne, på de ytor, mot hvilka de på 1250-talet
uppförda skiljemurama slutit sig. Samtidigt försågs ofvannämda
altarnisch med en sex tum tjock beklädnad af tegelsten, som
afputsades väl och pryddes med en gardinmålning i grått och
gult och deröfver ett lätt draperi i rödt och blått. (Brunius, Lunds
Domkyrka, Kap. 10). Dessa målningar måste tillkommit före
tiden 1252—59, då de doldes af den tvärmur, som erkebiskop
Jakob Erlandsson lät uppföra mellan de östligaste bipelarne, för
att öka korets utsträckning. Kolonnerna å denna mur, som
troligen fått bemålning strax efter uppförandet, sirades å skaften
med blåa och röda ränder samt å kapitalen med brokiga
anstrykningar, och hufvudbågens bladprydda staf var blåmålad. I
norra sidonischen syntes efter hvitlimningens afskrapande spår
af målningar, som föreställde Kristi korsfästelse och derjemte
två personer, båda med upphöjda och förgyllda glorior. Öfver
södra sidonischen förmärktes liknande lemningar, som visade
Kristi grafläggning och några helgon. Mästaren för detta liksom
för de längre ned omnämda målningarne i sidokorens kapell,
är antagligen den Bertold, hvars enka gaf rika skänker till
kyrkans utsmyckning (se p. 115).
Under restaurationen upptäcktes likaledes å sidoskeppens
takhvalf ornaments- och figurmålningar, om hvilkas ålder och
beskrifning dock intet förmäles.
I domkyrkans ego, utsatta för förstöring af fukt och mal,
i den klosterbyggnad, som numera pietetslöst användes till
hysande af värme- och ljusapparat, förvaras en mängd teckningar,
som Brunius lät göra innan restaurationen påbörjades. Bland
dessa märkas äfven några mycket dåliga afbildningar af de
målade partierna. Utom det redan nämda vilja vi med tillhjelp
af dessa och Brunius’ beskrifning relatera följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
