Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är en genom god och höflig man. Likaledes fru generalskan
samt alla 3 fröknarna. Här lefves mycket hederligen och man
kunde endast önska, att på landscancelliet tillginge lika
ordenteligen som vid bordet.
Jag träffade här 4 spelbord, alla på det sorgfälligaste
sysslosatte att förspilla tid och pengar.
Under aftonmåltiden taltes om oeconomiska författningar
till länets nytta; om milstolpar af sten, dem hr landshöfdingen
här börjat låta sätta i stället för de gamle af trä; om pilträns
plantering vid landsvägarne till ej mindre prydnad än gagn på
deuna skoglösa ort, hvarvid en vacker början redan var gjord
vid vägarna omkring Christianstad.
D. 16 Maji.
Jag hälsade nu på prosten i staden, hr professor Näsman,
som, född i Norrland, varit pastor i America och efter
hemkomsten därifrån fått detta pastorat, som han utan församlingens
särdeles uppbyggelse och nöje sades äga. Det är en liten fet
och tjock man, hvars ansigte bar vittne, att allmänna ryktet ej
haft orätt, då det sagt, att han stundom tager sig öfverflödig
förfriskning. Han var mot mig särdeles höflig och lemnade mig
sin i Lund 1762 hållna synodaldisputation de Renovatione. En
vidlöftig afhandling på hela 211 sidor i 4:o och intygar om
mannens både lärdom och oredighet; af bägge delarna märkte
jag ock prof under vårt samtal. Redan för 3 veckor sedan hade
hr prosten haft den lyckan att blifva änkling, men dess fru stod
ännu i huset obegrafven, icke så mycket af kärlek till ett stoft,
som i lifstiden ej kunnat vara honom särdeles angenämt, utan
för att hafva tid att tillaga den stora begrafning, som i morgon
skulle gå för sig. Den afledna professorskan var en född
americanska och hade i sin lefnad ej utmärkt sig för annat än ett
käckt supande, hvarmed hon ock fördärfvat sin man. Sin enda
son hade profess. gifvit en miserabel uppfostran, så att han mera
liknade en tjufpojke. En prästman åkte i dag omkring att bjuda
till begrafningen och hade prestaf, en sed som jag annorstädes
ej sett brukas af präster.
Hr generalen v. Lingen hade haft den godheten att bjuda
mig till middag. Jag geck tidigt dit och träffade generalskan
samt alla 3 fröknarna, hvar en sysslosatt vid sin knyppeldyna,
som långt mera behagade mig än gårdagens spelbord. Det var
den täckaste fabrik jag ännu sett. Utom dessa fröknars artiga
och höfliga uppförande, bör jag ock till deras beröm och andras
eftersyn anteckna, att de klädde sig med egna händers värk, och
måste jag tillstå, att deras hemväfde rob de ronger voro rätt så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
