Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annars ena sidoaltaret särskildt invigas följande År? Om kyrkan,
såsom Seesselberg tror, började byggas vid år 1074 och kryptan
invigdes 1123, är det med kännedom om den tidens låugsamma
byggnadsarbeten icke alls otroligt, att det dröjde tjugu år och
mera innan den öfre kyrkan blef blott så färdig, att dess
hufvudkor kunde användas; och detta skulle naturligtvis, såsom
förhållandet notoriskt varit vid så många andra kyrkor, kunnat
begagnas äfven då långhuset var under byggnad — en provisorisk
vägg anbragtes mot detta, såsom man ser ännu i dag i domen
på Hradschin i Prag. Att en arkitekt kan göra ett sådant
påstående som att också hela långhuset och äfven vestra delen
voro färdiga år 1145, är fast oförklarligt; det vestra partiet
visade ju icke blott i tornens öfre delar öfvergångsstilens
kännetecken. Sannolikt var vid år 1145 långhuset blott påbörjadt,
och en förändring i planen har därefter inträdt, då ju den första
travéen visar en olikhet mot de följande. — Som bevis på
Seesselbergs oförmåga att behandla ett historiskt ämne, må ock
påpekas de slutsatser han drager af bilden på ett gammalt mynt
från konung Nils tid. Under det att ett af Brunius omtaladt
mynt, som visar en byggnad med en port, blott skall gifva en
allmän stadsvy, framdrager Seesselberg ett annat med tre
«ingångsöppningar», hvilket, ehuru byggnaden här tydligen ligger
inom vallar och blott ett torn öfver de tre öppningarna reser sig
(ofvanför ett tak), af honom påstås säkert visa en kyrka och
just Lunds domkyrka — det skall således bevisa att denna
kyrka (också i det yttre) ursprungligen hade tre portaler i vester!
Och märk väl: ett under konung Nils, således före 1134, slaget
mynt skall visa huru den färdiga vestfasaden var på en kyrka,
hvars högkor invigdes först 1145!
Särdeles kostliga äro Seesselbergs funderingar om
«vapenhuset» i de gamla svenska kyrkorna. Blind i sin ifver att
hänföra allt till försvars väsendet, tror han att «vapenhus* betyder
plats till förvaring af de vapen, hvarmed kyrkan skulle försvaras
(«Feldsteine u. s. w.» s. 107 noten), och beklagar att «Brunius
och sedan flere nyare författare» framställt en alldeles oriktig
mening om rum, hvilka tydligen icke kunde försvaras, utan snart
blefve intagna, hvadan ju försvarsmedlen icke vore i säkerhet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
