Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en mäktighet af c. 2½ m., hittades slagna flintor till ett djup af
intill 2 m. under ytan. Under boplatslagren upptäcktes rått
tillhuggna fiintredskap till ett djup af c. 1 m. nedåt. Ungefär ½ m.
under vallens yta fanns ett kulturlager af c. 20 cm. tjocklek. Detta
lager var rikt på lerkärlsskärfvor, ben och flintredskap, och bland
dessa senare påträffades flera af de för kjökkenmöddingstiden
karaktäristiska, tväreggade yxorna. Lerkärlen voro mycket tjocka i godset,
förfärdigade af på hvarandra lagda ringar af lera, och af en mycket
ålderdomlig form, i det den bredbukiga bottnen gick ut i en
kraftig, massiv tapp, som tvifvelsutan varit synnerligen lämplig vid
kärlets ställande i den lösa strandsanden. I gruset öfver detta
kulturlager kunde ännu en boplats urskiljas, äfven den från stenåldern.
Här påträffades krukskärfvor, ornerade i flera olika mönster, slipade
grönstensyxor och andra redskap, dock intet af slipad flinta. I en
af krukskärfvorna upptäcktes ett hvetekorn, måhända det äldsta
spåret af sädesodling i vårt land. Dessutom gjordes ett annat
mycket sällsynt fynd, en urhålkad sandstensplatta, som antagligen
gjort tjenst som handkvarn. Om Sjelfva ytlagrets ålder kunde intet
bestämdt afgöras, enär plogen gått fram i detta.
Utgräfningsarbetet, som 1902 fullt afslutats, leddes af
geologen fil. lic. Knut Kjellmark, under en del af tiden biträdd af
amanuensen O. Rydbeck. O. R.
— Vid grundgräfningsarbete å hörntomten öster om
Råbygatan, norr om Södra esplanaden i Lund, påträffades för ett par
år sedan en större mängd lösa skelettdelar och ett flertal grafvar,
visande den för 1100-talet karaktäristiska formen. Våren 1903 har
detta grundgräfningsarbete blifvit fortsatt norrut. Det har därunder
blifvit tydligt, att man här blottat resterna af ett helt medeltida
graffält — tvifvelsutan cæmeterium sanctæ crucis, Heligkors kyrkogård.
De nu funna grafvarne visade tvenne typer. Den äldre hade
den för 1100- och 1200-talet egendomliga formen och var försedd
med utvidgning för den dödes hufvud; stenkistan var byggd af
på kant stående gråstenshällar och täckt med stenskifvor. Särskildt
en af dessa grafvar, hvilken i likhet med de öfriga afsmalnade
mot öster, var väl bibehållen; den var att dömma af de fynd af
tegel, som gjordes under den ännu orörda täckstenen, icke gärna
äldre än slutet af 1100-talet. Den yngre graftypen åter
representerade en öfvergångsform: här förefanns ännu utvidgningen för
hufvudet, men gråstenen var utbytt mot tegeln.
Det lät sig tyvärr icke göra att föra en eller flera af dessa
grafvar i alldeles samma skick, hvari de förefunnos, till något af
Lunds museer. Men tvenne af dem, en af hvarje typ, flyttades
söndertagna till Kulturhistoriska museet för att uppställas jämte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
