Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt intresse att kasta en blick öfver arten af de arbeten, som
härröra från en af de främsta, man kan väl säga den centrala
personligheten bland dessa släktboksförfattarinnor, Sophia
Brahe.
Det har blifvit sagdt, att de danska släkt- och
vapenböckernas uppgift i första hand varit att tjena till ledning
vid utarbetandet af enskilda personers antaflor. I och med
det att adeln blifvit en herskande, inom sig sluten kast i
samhället, och hvarje adelsläkt tagit eget namn, hade de
tvenne vapen, som i det föregående ansetts tillräckligt
betecknande för en persons adliga börd, faderns och moderns
vapen, på grafstenarne och bjelkarne i slottsgemaken aflösts
af hela räckor: fyra, åtta, sexton eller trettiotvå vapen.
Svårigheterna vid upprättandet af dessa antaflor är tydlig: de
gjorde släktböckerna till en nödvändighet. Men samtidigt
bestämde de också i sin mån dessas innehåll: det blef,
äfven där det historiska intresset spelade en betydande roll, ett
rent genealogiskt, på samma gång som det inrymdes plats
endast åt de släkter, hvilkas vapen kunde komma ifråga vid
upprättandet af en antafla. Den utmärkte genealogen Thiset
har i detta sammanhang anfört ett betecknande exempel.
Han påpekar, hurusom ingen släktbok eger en upplysning
om den berömde Sören Norbys härkomst. Men det faller
sig helt naturligt, ty herr Sören var aldrig gift, och ingen
ättling kom att föra hans namn och vapen [1]).
Dessa släktböckernas allmänna drag gå igen i Sophia
Brahes genealogiska arbeten. Hennes uppställning skiljer sig
i intet från de öfriga släktboksförfattarinnornas: hon följer
släktled efter släktled, och hennes uppgifter gifva sällan mera
än namnen och sjelfva släktförhållandena. Och omfånget
för hennes forskning är också strängt begränsadt, om
möjligt strängare än de andras. Den skånska adelns blod var
så att säga samladt i henne: i den ena anräckan Braher,
Rud, Lunge, Thott och Krognos, i den andra Biller, Ulfstand,
Rönnow, Lunge och Galen. Kring dessa är det som hen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>