Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
starka. Den 18 Juni fick Brahe genom sekreteraren
Tau-benfelt rådets skrifvelse om hvilka generalspersoner skulle
sändas till honom; då det var fler än han ansåg behöfligt
vid den lilla armé, som skulle bildas, ville drotsen nöja sig
med Henrik Horn och Linderot. Emellertid voro förutom
dem också Douglas och Banér redan på väg.
Bakgrunden för konungens och Brahes beslut att
sammandraga armén i Västergötland var den förutsättningen,
att fienden skulle taga offensiven och att styrkan från Norge
skulle samverka med den från Skåne. Under vistelsen i
Syd-småland fick Brahe emellertid en annan uppfattning af
situationen. Erik Stenbock, som var guvernör i Halland, var
tydligen alldeles icke hågad för att utan vidare låta fienden sätta
sig i besittning af den halländska landsbygden, och han var
mycket ifrig för att man skulle göra ett anfall mot Skåne,
närmast mot Engelholm. Stenbock yrkade i sina bref till
Brahe härpå och utvecklade vid ett besök hos honom omkring
den 12 Juni denna sin mening. Brahe tilltrodde sig då ännu
ej att gå offensivt tillväga och trodde sig ej på fjorton dagar
kunna få tillräckligt mycket folk samladt, hvarför man
öf-verenskom att tills vidare hvar och en på sitt håll inskränka
sig till försvar. Såväl från Stenbock som från utsända
kun-skapare fick riksdrotsen ytterligare kännedom om att den
danska styrkan i Skåne var jämförelsevis svag. Stenbock
inrapporterade, att de skånska fästningarna hade svaga
garnisoner och att trupper från dem sändts till Holstein. Detta
tydde ju på, att det danska hufvudanfallet skulle riktas mot
den tyska sidan *). Beträffande det från Skåne väntade
anfallet kunde det antagas, att det möjligen skulle riktas mot
Kalmar, och den 19 Juni förklarade drotsen i skrifvelse till
rådet, att han i sådant fall ämnade göra ett flankanfall mot
denna danska styrka. Han trodde dock, att det vore ganska
osannolikt, att danskarna, så svaga som de ännu voro, skulle
företaga sig att belägra Kalmar. I denna situation, då
danskarna ej tycktes få sina trupper samlade förrän svenskarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
