Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 Arthur Stille.
•
sända ut rekognosceringsafdelningar. Den 25 Juli hade öfverste
Ranck med en Irupp om 100 man gått öfver gränsen och
vid Margretetorp lagt beslag på all där befintlig proviant.
Den danska utpost af dragoner (möjligen Sven Povlsens),
som stod där, drefs undan med förlust af tre man döda, och
dess befälhafvare, Niels Laermand, togs till fånga.
Gylden-löve trodde nu, att det skulle vara möjligt att upphinna den
svenska truppen och skyndade i spetsen för 200 ryttare,
åtföljd af öfverste Trampe, Ove Tott, Sten Brahe, Kristian och
Knud Urne samt Tage Krabbe i största hast norrut.
Svenskarna hade emellertid redan hunnit tillbaka öfver åsen, och
Gyldenlöve måste till sin stora förargelse under natten
återvända med oförrättadt ärende. Den 26 Juli sändes en
af-delning på 400 man kavalleri under befäl af öfverste Trampe
upp mot gränsen, i förhoppning att den skulle uppe i
skogen kunna öfverrumpla svenska rekognosceringsafdelningar.
Den 30 Juli fick ryttmästaren på Gyldenlöves regemente,
Kristian Holck, då han med 50 ryttare var ute att
rekog-noscera, underrättelser, att svenskarna skulle dragit sig något
tillbaka från gränsen, men den 1 Augusti fick öfverstlöjtnant
Klaus Kaas, som med 12 man varit ute, underrättelse, att
svenskarna befallt de sydhalländska bönderna att den 4
Augusti med vagnar och dragare infinna sig vid hären. I det
danska högkvarteret slöt man då, att den svenska hären
nämnda dag skulle sätta sig i rörelse, men man visste icke
åt hvilket håll denna rörelse skulle ske, om Brahe skulle gå
till anfall eller han skulle retirera. Urup synes dock hafva
ansett del förstnämnda alternativet vara det sannolikaste, och
han lät därför bevaka trakten norrut ‘).
Det var emellertid alldeles icke den danske konungens
mening, att hans här skulle på detta sätt ligga orörlig,
endast afvaktande hvad motståndaren skulle göra.
Den 28 Juli hade Fredrik III förklarat för Urup, att det
vore skadligt för landet och vanhederligt för konungen, att
han fortfarande låge stilla utan att söka göra något mot
l) Ove Helmers krönika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
