Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han skulle kanske få tillfälle att rycka fram ända till
Göteborg. Retirerade man in i Småland, skulle man alldeles
öfvergifva Halland, och i Småland vore ej tillfälle att lägga
hären samlad i läger. Slutligen måste man tänka på, att
konungen befallt, att man, när det så vore möjligt, skulle
rycka in i fiendens land och fatta posto där för att söka
be-mäktiga sig någon fast plats. Det var ej svårt att se, åt
hvilket håll riksdrotsens egna sympatier lutade, och då han nu
hänsköt saken till geueralitetets öfverläggning, yrkade Banér
strax på, att ingen sådan skulle göras, utan att man
ofördröjligen borde skrida till omröstning. Brahe ville
emellertid hafva en formlig diskussion, och en sådan blef det ock,
ehuru egentligen inga stridiga meningar därunder forekommo.
Det framhölls, att om man dröjde med att rycka in i Skåne,
skulle man gifva fienden tid att inberga grödan och föra den
in i fästningarna, och att det ej vore gifvet, att man, därför
att man ryckte in i fiendens land, skulle behöfva leverera
en formlig batalj; man kunde intaga en fast ställning och
där förskansa sig. Riksdrotsen själf fäste dock
uppmärksamheten på risken att möta fienden i skogen på åsen, då
man ryckte fram, men Linderot sade sig härvid vara viss
på att fienden ej skulle anfalla i skogen, och skulle sådant
mot förmodan inträffa, så kunde man »därför väl försvara
sig med musköter», och man hade vid försvaret bättre
fördel än fienden vid anfallet.
Omröstningen fick det resultat, att man enhälligt beslöt
att bryta upp mot fienden.
Upplysande för den uppfattning man från böljan haft
af utsikterna i fälttåget äro Banérs ord: »det vore väl, man
hade strax i begynnelsen af verket visst fiendens contenance
och tillstånd såsom den oss nu kunnig är, så hade man
kunnat taga trupperna ur Uppland och Västergötland till sig och
gå på honom och köran i skrub. Kanske lyckan hade då
ock varit så god, att man hade i en håj kunnat få någon ort
och i synnerhet Landskrona för honom bort». Härtill
anmärkte riksdrotsen: »ja, den som det hade vetat, att han
skulle så kallsinnigt hafva handterat verket och man hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>