Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Striden mot Hargens afdelning fick den utgång, att
svenskarna, som funno det svårt att hålla ställningen, drogo sig
öfver på norra sidan och brände bron. Ungefär vid
fyratiden på eftermiddagen började eldstriden. Enligt Brahes
uppgift skola svenskarna härvid hafva varit i fördel, då den
rådande nordanvinden dref röken emot danskarna; dessa
senare stodo för öfrigt så högt, att deras skott mestadels gingo
öfver hufvudet på svenskarna. Den del af det danska infanteriet,
som företrädesvis var i elden, var Fuchs’ regemente, särskildt
öfverstlöjtnant Brunows och kapten Dewitz’ kompanier.
Kavalleriet kom ej till användning efter anfallet mot Hargen.
Det ansågs nämligen skola blifva allt för mycket blottställdt,
enär svenska musketerare ryckt fram ända till åbrädden och
elden från det svenska artilleriet var mycket häftig; det höll
därför stilla på höjden. Då den svenska linjen slutligen
ryckt fr%m till ån och det danska fotfolket började mattas,
beslöt Urup att gå tillbaka. Det var då vid pass klockan
tio på kvällen [1].
Orsaken till reträtten är sannolikt att söka däri, att Urup
fruktat för att svenskarna under skydd af mörkret skulle
kunna gå öfver ån vid dalgången söder om Tönnersa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
