Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därpå kom artilleriet, följdt af infanteriet; sist kom
kavalleriet af vänstra flygeln. Vid avantgardet, som närmast
kommenderades af öfverstlöjtnanten Erik Drakenberg, befann sig
Gustaf Banér. Man tågade utan att ana oråd helt lugnt fram,
och under marschen uppstod en stor lucka mellan artilleriet
och infanteriet, hvarigenom det förra kom i en tämligen
isolerad ställning.
Förr än armén från Knäröd komme fram till vägskälet
och omedelbart förr än den från skogstrakten skulle träda
ut på den halländska slätten, hade den att passera genom
de trånga och besvärliga defiléerna vid Kattarp. Sedan
vägen från Knäröd västerut ganska länge följt Lagan, går den
öfver höjdsträckningen väster om Uddared och leder
därifrån ganska tvärt ned i en smal dalgång, i hvilken man till
höger om sig har den ansenliga höjdsträckningen vid Norra
Kattarp och till vänster två sjöar, skilda åt genom ett stycke
jämn mark, som dock vid sjöarnas södra strand begränsas
af rätt branta höjder. Till den västligare af de båda vänster
om vägen liggande sjöarna flyter en bäck, som kommer från
norr från en helt nära, på andra sidan vägen och nedanför
Norra Kattarpshöjden liggande liten sjö. Vägen går alltså fram
i en trång dalgång med höjder på båda sidor om sig och
har alltså fullständigt karaktären af defilé, i hvilken det var
så godt som omöjligt att öfvergå från marschordning till
slagordning, då det ej fanns tillräckligt stor terräng att
obehindradt röra sig i.
Utan att ana någon öfverhängande fara marscherade
den svenska armén den 3 Oktober framåt. Banér, som gick
i téten, hade ej utsändt några patruller, utan lät avantgardet
helt lugnt avancera. Då det redan hunnit öfver »passet,» d.
v. s. bäcken, som faller ut i den västligare sjön, och då
ryttarne redo upp för den lilla backen väster om bäcken, möttes
de af en oväntad syn. På slätten nedanför stod hela den
danska hären och dess avantgarde ryckte nu fram mot
svenskarna. Vägen ur defilén syntes vara stängd. Det är just
ej underligt, att under sådana förhållanden ryttarna i
förtruppen förlorade själfbehärskningen. Då Gyldenlöves ryttare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
