Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trott. Hans latinska poesi smakar mig bättre än förut. Jag
sade hvarjehanda, som låg mig på hjertat, och det fann någon
anklang. Melin, en theologisk docent, som De knapt känner,
hade en del vackra ting att bjuda, ehuru de icke voro riktigt
sammanbundna. Han slog dock på en sträng, som alltid hos
oss verkar. Han talte om Carl den 12:te, och vann dermed
gehör. Dessutom rätt vackra svenska vers af Tollin och
latinska d:o af prof. Ek, en ung man, hvars bekantskap skall
intressera Dem. Han är Lindfors’ efterträdare. Jag tänker att
snart kunna skicka Dem alla dessa funebria. Mitt tal har jag
måhända redan färdigt, när jag kommer till Dem. Med
tryckningen af det hela går det måhända långsammare.
Ännu är det tyst med riksdagen liksom med allt annat. I
Stockholm höres ingen politik. »Der är tyst, som i grafven»,
skrifver någon i dessa dagar derifrån. »Slottsmurarne hafva
upphört att vara genomskinliga. Tidningarne veta intet». Sådant
är ett godt tecken för k. Oscars regering. Må det fortfara! . ..
Stockholm d. 13/s 1844 ... Ett ord politik skall väl dock
sägas, efter jag på visst sätt är en politisk person. Sakerna här
äro både sämre och bättre än jag föreställt mig dem. Borgare
och bönder, som dock skulle vara landets saft och kraft, äro
sämre än man kan tro. De äro fattade af ett verkligt raseri.
Jag vill icke nämna deras förbittring mot adel och prester: om
den hade jag förut kunskap. Men de äro otillgänglige för hvarje
förnuftigt ord. Och dertill hafva de så rotat sig tillsammans,
att dit den ene vill, dit rusa ock alla de öfriga. Lyckas man
alt få tala med en eller ett par enskilt bland dem, så kan man
väcka en ringa besinning hos dem; men snart ångra de denna
och följa med vildhet hopen. Något dylikt har jag icke kunnat
föreställa mig, och i detsamma instämma nästan alla sansade
bland mina bekanta. Hvad desse ursinnige vilja är en total
förändring af det gamla Sverige. Det är icke blott författning,
det är äfven förvaltning, beskattningssystem, financer, läroverk,
med ett ord allt som de vilja reorganisera. Jag skulle icke
mycket säga om det vore en insigtsfull och kraftig monark
eller minister, som företoge sig Herculesarbetet, ehuru en sådan
lätt kunde vara eller blifva en Struensee, men att folk, som, så
sant jag lefver, icke mera känner till Sveriges samhälls- och
naturförhållanden än de känna Portugals eller Spaniens, vilja
sätta sig i spetsen för reformerna, det är dock för vildt. Ocli
när detta nu har inträffat, så har man intet annat att göra än
försöka ett starkt och beslämdt motstånd. Och att ett sådant
möter galenskapen, det är hvad som fröjdar mig, det är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
