Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Vid den internationella astronomkongress, som i
september 1904 sammanträdde i Lund, fördes frågan om det
be-dröfliga tillstånd, i hvilket de fåtaliga resterna af Tycho Brahes
observatorier på Hven länge befunnit sig, på tal af professor
Wiclicenus, som framlade ett resolutionsförslag, gående ut på
att af kompetent person framställning måtte lemnas om de mått
och steg, som böra tagas för ruinernas bevarande, och att denna
framställning måtte för det astronomiska sällskapet framläggas.
Det lyckades väl tvenne af kongressens svenska ledamöter att
få detta förslag afböjdt, men efter en lång och liflig debatt,
som gaf till känna en mot svenska myndigheter föga välvillig
stämning, lät kongressen till protokollet anteckna, att den
vid sitt besök på Hven den 7 september 1904 fått intrycket,
att de dyrbara Tycho Braheminnena på ön ej hitintills
tillräckligt skyddats.
Efter kongressens afslutning har ett lifligt offentligt
meningsutbyte egt rum mellan professorerna Thiele och Charlier
å ena sidan och riksantikvarien Hildebrand å den andra. Med
skärpa har af den förstnämde framhållits, att en försummelse
egt rum ifråga om fredandet af de till Tycho Brahefesten 1901
blottade skröpliga ruinerna af Stjerneborg, ett förhållande, som
af professor Charlier ytterligare understrukits. Riksantikvarien
åter har hänvisat till, att han ensam har vården af Sveriges
fornminnen, och sökt visa, att från hans sida allt livad man
kan begära blifvit gjordt. Saken, som äfven utanför
Skandinavien tilldragit sig uppmärksamhet, har ånyo fäst den
allmänna uppmärksamheten vid frågan om en decentralisation af
den antikvariska myndigheten i Sverige.
— Seminarieadjunkten Alexander Rydberg har 1904
ut-gifvit ett vidlyftigt arbete om »Peter Murbecks verksamhet i Skåne».
Arbetet, som i texten innehåller aftryck af ett flertal dokumenter,
åtföljes af bilagor, däri aktstycken af intresse för Murbecks
biografi jemte en förteckning öfver hans skrifter meddelas.
— I tidskriften Samlaren för innevarande år läses en
samling utdrag »Ur Reuterdahls bref till fru Hanna Molbech 1837—
1845». Flertalet af dessa bref härrör från 1837 — 1839; brefven
från de närmast följande åren äro få och mindre innehållsrika.
Utgifvarne, herrar Marius Kristensen och R. Ggson Berg, anse
icke med orätt dessa bref, hvilka lemna en inblick i lifvet i
Lund vid tiden omkring 1840, såsom alldeles särskildt
intressanta. De täfla i detta afseende med de här ofvan publicerade,
till hvilka de utgöra ett värdefullt komplement.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
